Vilket håll ska man gå?

Är det förbjudet att vara den snällaste människan som vill alla väl, älskar och ger allt, med risk att bli utnyttjad sin godhet? 

Är det förbjudet att inte ge efter, tänka på sig själv och alltid säga ifrån? Men man vill ju inte säga ifrån till de som betyder mest, även fast man måste.

 

Båda delarna måste du i alla fall ta skit för, är du för snäll kan människor göra hur de vill och går du mot strömmen blir du inte accepterad, en såkallad bitch som tror att hon är något. När kan man lita på omgivningen oavsett och bara vara människan man är, utan några uträknade strategier och tankar för att överleva?

 

Tyvärr är verkligheten en annan, man måste tänka och hela tiden ligga steget före för att inte bli för sårbar eftersom så många har en tanke bakom varje steg de tar. Det är nog inget man kan styra över, i grund och botten fungerar människor på samma sätt, försiktiga eller giriga, ärliga eller falska. Vissa öppnare än andra. Så det gäller väl att lita på rätt personer, men först och främst på sig själv.

 

Allt kanske inte är så svart och vitt, det goda och det onda. Nej, det är fan så mycket mer komplicerat än så. Jag är den som till 100 procent visar vad jag känner. Är jag ledsen då visar jag det, är jag rädd då säger jag det, vill jag gråta då gör jag det. Oavsett vart jag är. Blir jag arg då skriker jag och bara när jag är lycklig, då håller jag däremot igen eftersom jag tror att lyckan ska tas ifrån mig av någon idiot som inte förstår sig på vad just ärlighetens namn jag talar om i detta inlägg innebär.

 

1. Våga vara du i vått och torrt. Tänk vad mycket enklare det skulle vara. 2. Visa det du känner. Rädsla, ilska, kärlek, lycka, sårbarhet, besvikelse, glädje, blod, svett, tårar och det djupaste inom dig - för de som förtjänar det. Då skulle du från början se vilka som förtjänar att röra din själ och inte. 3. Fake is just plastic that Will melt in the shineing sun.